ångestfyllt

Känslan av att vara otillräcklig, finns det nån värre?
Vaknar om nätterna med ångest å känner mig ensammast i hela världen
Önskar det fanns någon som kunde vara där jämt
Som bara kunde ligga där brevid mig i sängen
Bara för att jag ska få höra någonannans andetag

Jag vet att jag inte är lämnad ensam, jag har min familj å mina vänner
Men ändå känns alla nätter oändligt långa, mörka och fyllda av tankar
Rädsla att andra jag älskar ska dra sig ifrån mig
Det känns nästan som att det är jag som straffas för något jag gjort fel
Straffet är att ligga sömnlös om natten med stark känsla av övergivenhet
Hör ingenting alls när det är som värst, inte ens mina egna flämtningar längre
Bara ligger och längtar till kl 05 då mamma går upp
Då jag slipper vara ensam, för en halvtimme

Bara att få höra någonannan andas
Men jag hör ingenting



Något på hjärtat? Kommentera detta inklägg här
Postat av: Frida

Du får sova jämte mig om du vill :P Haha.
Ne, men ärligt.. Om du behöver prata så finns jag här för dig <3

2007-09-29 @ 21:02:54
URL: http://fridadrotz.blogg.se

Hiss eller diss allt är välkommet här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL/Bloggadress:

Lätta ditt hjärta:

Trackback
RSS 2.0