Lillan, my eller va fan det är
visst jag är 16 år. och kankse räknas som barn, eller iallafall gjorde. det märkd ju skit ttydligt på dej som kommenterar att du inte har några barn. du vet inget om den känslan. man växer in i rollen. och man blir vuxen under tiden man är gravid. synd att du inte har fått testa på det.
å vill du veta en sak, jag känner 40 åringar som är mer barn än vad jag är. du vet ingenting om mitt liv å min mognad så du kan ju bara ta å ge dej nu. (skoj å se att du e såpass mogen att du blockat mej från att skicka mejl till dej) är trött på att du håller på å kommentera nu. å du ska veta att alla som känner mig tror på mej å det säger folk dagligen till mina föräldrar. att jag kommer att klara det här alldeles utmärkt. å vet du vad dom säger mer?! att jag klarar det bättre utan den där pojkvännen/pappan som ändå itne kan sköta sitt eget liv. å som inte vet vad ansvar och mognad är för något. å du kallar mej oansvarig och omogen som lämnat det enda som kan förstöra framtiden för mej? en tjej på 35 me barn som lämnat sin man/pappan till sina barn om ha åkte in å ut till polisstationen, skulle du kalla henne omogen?!? å om han söp sig full varenda jävla helg å lever fan med folk som tar droger?
NEJ HENNE SKULLE DU SÄGA VA BRA ATT DU GJORDE SÅ TILL . när du inget vet så behöver du ju fan inte blanda dej i heller. ja har väl för fan inte bett dej läsa min blogg. om du stör dej så jävligt så sluta läs.
sorry du, men jag vet bättre..
Du vet inte bättre än någon annan. alla har sina åsikter. Jag tror inte du vet själv vad som är mogen och omogen. Jag tror inte du vet vem som vet vad livet är. Bara för att du är med barn betyder dte inte att just du vet vad liv är.
Jag tycker synd om dig, ditt ungdomsliv slutar vid 16års ålder. Och det där är egentligen bara hälften. förstår mig inte på dem som inte bara kan vänta några år med att skaffa barn. Hur ska du berätta för barnet sen hur det blev till? "hehe, du var en olyckshändelse för kondomen sprack" ? .. Hemskt.
"Förstår mig inte på sånna som inte bara kan vänta några år till". Jag kan säga att jag inte förstår mig på sånna som kan mörda ett liv. Det av något är oacceptabelt. Den här tjejen visar iallfall sin mognad genom att ta hand om det här barnet och hon är berädd på att bli vuxen lite tidigare än vad vissa andra väljer. Hon tar ANSVAR att döda någon för att slippa ta hand om det... det kallar jag oansvarigt av något!
"Hon tar ANSVAR att döda någon för att slippa ta hand om det... det kallar jag oansvarigt av något!"
Blev fel där, det ska istället stå: "Hon tar ANSVAR!!! Att döda någon för att slippa ta hand om det... det kallar jag oansvarigt av något!
Bra att fler håller med mig..du kan snacka vad du vill men du är fortfarande barn. Bara för du tänker föda det innebär inte att du kommer bli mer vuxen för det.
Jag menar hur tänker du försörja barnet? du kan knappt ta hand om dig själv..en mogen mamma tänker bättre för sitt barn ..och bara så du vet så är din blogg offentlig vilket innebär att vem som helst kan kommentera o uttrycka sin åsikt, om du inte tål kritik så skit i att skriva blogg då!
Jag tycker att du är jätte duktig. Och jag VET att du kommer att klara det:D jag är sj 18¨år och har 2 barn (mitt första vid 15 år) Och ki fick ni alla som inte trodde på mej. titta bar vad jag åstakommit 2 underbar friska barn som har det hur bra som helst. Stå på dej tjejen Sträck på ryggen och tänk: alla dom här kommentarerna som folk län´mnar(dom taskiga) gör dej bara starkare:D
Jannike du vet att vi tror på dig! Du kommer att klara det. Skit i vad andra säger
Hej Jannike!
Visst, du är fortfarande ett barn själv, och du "förlorar" lite av din ungdom när du i så unga år får ett barn...MEN - jag tycker du är mogen och stark som väljer LIVET framför det många kallar FRIHETEN. Du väljer att ta ett ansvar för dina handlingar, _även_ om kanske handlingen inte var den mest genomtänkta (det får folk tycka vad de vill om...jag vet heller inte om det var plannerad eller inte plannerad) Och, ett oplannerad barn kan man älska lika mycket som de plannerade - det vet jag av egen erfaring! Man måste ändå gilla läget och ta sitt ansvar, och fokusera på det POSITIVA, att bli mamma är så underbart, så jag tror inte du kommer att sakna allt det där som hör "ungdomslivet" till...det som du inte längre kan vara med om när man har ansvar för en bebis.
Du verkar dessutom har bra stöd från dina föräldrar, det hjälper dig säkert en hel del.
Jag önskar dig lycka till!!!!
