Hittade en text ajg skrev i nian, här kommer den! Trevlig läsning, lägg gärna en kommentar om vad du tyckte!

Dagen började 06:30 när alarmet på min mobil började spela den vanliga irriterande "Nokia tune". Finns det något jobbigare än att starta dagen med en sådan enformig tråkig signal? Där efter följde en dusch och lite mat. Sedan gick jag ner till mitt rum igen, dags för sminkning. När jag stod där och lade på det vanliga lagret med brunkräm och målade ögonfransarna för andra gången slog det mig, vem är det jag försöker dölja under sminket? Är det den där blyga tjejen som försvinner samtidigt som sminket läggs på. Eller är det tjejen som döljer sina känslor, sina tårar bakom denna mask? Samtidigt som jag godkänner resultatet i spegeln så sjunker självförtroendet en bit, inte mycket utan ytterst lite. Men varje dag är det samma visa. Först sminket för att senare gå vidare till att fixa håret. Just idag valde jag att ta hjälp av plattången. Platt lugg framför ögonen och rakt hår som räcker till axlarna. Men ständigt ekar frågan inuti mitt huvud, vem är det du försöker dölja? Vem gömmer du?

Våra tankar kring utseendet har blivit alldeles för höga, alla kan inte ha Angelina Jolies läppar och alla kan inte ha Jennifer Lopez baksida. Alla kan inte ha Scarlett Jonsons hårsvall eller Julia Roberts leende. Våra ideal har blivit på tok för höga. I det ständiga mediaflöde som matar oss från morgon till kväll, med ideal som är allt annat än naturliga tycker jag att en relevant fråga att ställa sig är: Vem är jag?

Är jag den där unika personen som det bara finns en av i hela universum? Eller är jag bara en blek kopia av mannen eller kvinnan på reklampelaren utanför affären?

Jag tror att det är dags att vakna till och inte bara ta emot utan också ifrågasätta. Om detta är det ni lär min generation, vad händer med nästa? Vi lever som vi lär; Du duger inte som du är.

Trådsmala modeller, som för mig utstrålar allt annat än lycka ses som ideal och välmående. Något som ska eftersträvas. Statistiken talar sitt tydliga språk: aldrig förr har anorexin varit så utbredd som den är bland unga idag. Det sorgliga är att bakom varje siffra döljer sig en unik och allt igenom speciell människa. Inse ditt unika och okränkbara värde. Inse att det bara finns ett exemplar av dig i hela universum och det gör dig väldigt värdefull. Så ta hand om dig och vårda ditt inre såväl som ditt yttre. Finn frid i att vara den du är ämnad till att vara och ingen annan. Nu tänker du kanske: Det är väl klart att jag är mig själv, vem skulle jag annars vara?

Ja vem skulle du annars vara...?