17 juni - en kommentar:D
Josefine : "Har läst om dig länge Jannike, sett hur det gått upp och ned. Och just nu märker man ju av att saker och ting tynger dig. :/ Hoppas för allt att du har någon speciell person som verkligen stöttar dig genom detta. Jag tycker att du verkar vara en så himla god och älskvärd människa, och jag känner igen mig i mycket av dina tankar. Jag tycker, helt enkelt, bra om dig trots att jag aldrig träffat dig, eller ens vet vem du egentligen är. Jag ser bara att du är stark, att du är helt otrolig som kämpar för både din och Olivers skull. Du är en riktig inspiration, och jag tycker verkligen om att läsa dina texter.
Ville bara att du ska veta att det i alla fall finns en person (för jag kn ju bara tala för mig själv), som inte ens känner dig, men ändå ser upp till dig och känner att du skulle allt ha varit en härlig vän - så sprudlande på något vis...
Hoppas att du får en härlig dag imorgon (eller idag är det väl - jag är ju lite av en nattuggla själv som gärna ligger vid datorn då det finns möjlighet till det :P). Kram till dig i alla fall! :)"
Ville bara tacka för den här otroliga kommentaren, växte flera meter på den. Jag tror inte att folk inser hur mycket stöd man behöver mot alla fördomar och problem som uppstår på vägen mot en framtid tillsammans med sitt barn när man är tonåring.
De klart att man vill klart amn vill klara allt själv,å det tycker jag väl att jag gör, klarar oliver själv, men sen behöver man någon till sig själv. man tar ju hand om ett barn hela tiden och hinner inte med sig själv, jag klagar inte! För det är livet jag väljer att leva, jag vill ha barn, jag vill ha fler, inte nu då såklart men om kanske fem år. då vill jag ha minst en till. barn är det vackraste som finns, å jag älskar oliver över allt annat, "på mitt hjärtas tron" brukar jag säga, men det innebär inte att man ändå inte behöver stöttning. för det behöver man, kanske mer än något annat!
Bloggen blir ofta offer för mina känslor, vet inte om det är positivt eller inte, men det är mitt sätt att hantera min situation å mina problem.
nu skrek oliver så jag tappade tråden, men tack iaf för kommentaren josefine! verkligen! tack! :)
Ville bara att du ska veta att det i alla fall finns en person (för jag kn ju bara tala för mig själv), som inte ens känner dig, men ändå ser upp till dig och känner att du skulle allt ha varit en härlig vän - så sprudlande på något vis...
Hoppas att du får en härlig dag imorgon (eller idag är det väl - jag är ju lite av en nattuggla själv som gärna ligger vid datorn då det finns möjlighet till det :P). Kram till dig i alla fall! :)"
Ville bara tacka för den här otroliga kommentaren, växte flera meter på den. Jag tror inte att folk inser hur mycket stöd man behöver mot alla fördomar och problem som uppstår på vägen mot en framtid tillsammans med sitt barn när man är tonåring.
De klart att man vill klart amn vill klara allt själv,å det tycker jag väl att jag gör, klarar oliver själv, men sen behöver man någon till sig själv. man tar ju hand om ett barn hela tiden och hinner inte med sig själv, jag klagar inte! För det är livet jag väljer att leva, jag vill ha barn, jag vill ha fler, inte nu då såklart men om kanske fem år. då vill jag ha minst en till. barn är det vackraste som finns, å jag älskar oliver över allt annat, "på mitt hjärtas tron" brukar jag säga, men det innebär inte att man ändå inte behöver stöttning. för det behöver man, kanske mer än något annat!
Bloggen blir ofta offer för mina känslor, vet inte om det är positivt eller inte, men det är mitt sätt att hantera min situation å mina problem.
nu skrek oliver så jag tappade tråden, men tack iaf för kommentaren josefine! verkligen! tack! :)
Något på hjärtat? Kommentera detta inklägg här
Postat av: Josefine
Kul att den gladde dig! :)
Ja, visst är det så att man behöver något för sig själv också - så är det! För att vara en super förälder, krävs det ju att man först och främst mår bra själv, och då kan man behöva hjälp och stöd. Skönt att du har bloggen att ventilera i, det hjälper ju många att skriva, och på dig märks det verkligen tydligt att det är något som ger dig utlopp för olika känslor, du skriver så starka texter helt enkelt...
Kram kram! =)
Trackback
